yo, that kid is crazy
fick ett till feladressat mejl från body joy. så jag sa till.
i alla fall. fredagen tillbringades med kallhällpeople (eller järfälla, barkaby, sumpan, nåt-åt-det-hållet) det vill säga mia und zeh conny. och vi som inte hade åldern inne (nåja conny räknas inte) fick vackert fördriva tiden utanför universitetsområdet och re:publik lajbans med att shoppa loss på statoil respektive pressbyrån istället. resultet blev två kexpaket och lite lösviktsgodis. någon kläckte sedan den underbara idén om marshallgrillning och vi var inte de som banga. äkta dräggstylish satt vi i (en trappa even) och värmde på våra sockerbitar. gulligt var det fler än bara jag som sa. sådeså.
när klockan då tillslut närmade sig kvart över elva sprang vi bort (bort booooort) bakom hela allting och till tältet där naviddarling skulle spela. å inte fan såg vi nånting. och det var mörkt. och vi hörde nog mest basen. men jävlar ja, de var navid, om än på avstånd! så vi körde på stampa-med-leroy-movsen tills vi storkna (och ansträngde oss för att inte tänka på hur det måste ha varit inne i tältet…) och gud vet hur det såg ut med två personer i stora byxor och alvluvor och en annan (i mest bara stora jeans) som samtidigt vrålar "CYKELPUMPEN!" å tajmar in benrörelserna samtidigt. ja exakt. gud vet.
så när kvällen led mot sitt slut var det ingen som hängde läpp, för med trevligt sällskap funkar allt. och tillåmed sista tåget hem blev helt okej (ni har en nackdel kallhällpeople och det är att ni åker fel jävla pendeltåg) för den enda väsbybon, moi, i sällskapen slapp åka själv. för som tur i oturen studsade en smått överförfriskade niklas och hans homies upp från ingenstans, typ, och ett telefonsamtal senare för att visa att jag fanns hade man all of a sudden någon att hålla handen med i sisådär några stationer iaf.
resten av helgen har gått fort som fanken, varit varm å täppt men allmänt braig. och på torsdag slutar plugget. gosh.
