study class, sitt down.

det känns…
det känns som..
det…äh.

nu ska jag städa.

…nu SKA jag städa.

nu ska JAG städa???

nu ska jag STÄDA!

….NU ska jag städa.

…
………..

nu så.

man vet att det är skola när man kommer i tid tjugo över åtta men visar sig ha hål till tio i två.
en fotolärare med akut magsjuka, hette det.

har precis hittat det mest underbara sammanträffandet någonsin. hur fan kan man undvika att somna glad nu?

regina spektor - loveology

en kram för lite och som sliter upp allt som talar om vad jag duger för.

(just face it a little bit more emm.
it won’t kill you.)

förbannade facebook
överallt.
fyfan.

jag finns där också.

och klockan skulle vara ung och allt de där med elva minuter över tio men
så
är
nu
inte
fallet.

då är det svårt att inte blicka tillbaka till sommarkvällar på emmaboda, i folkvimlet på billie the vision, hand-i-hand på varma mörka gator på kreta eller..
vad har jag gjort alla kvällar?
vad har jag gjort alla sommarkvällar elva minuter över tio?

jag minns inte.
men skulle inte banga på å vara tillbaka. inte för en sekund.

istället sitter jag här, trycker i mig mackor (klappar lite på magen och tänker att - i år ska du i alla fall bli som jag vill), och har börjat fundera på att gå å borsta tänderna.
som vanligt.
som alltid.

som jämt när man ska upp klockan sex morgonen bara för att få storkuta till tåget.

åh orken.

och precis som sara sa, så luktar till och med lokalerna likadant. det känns som det inte gått en endaste dag från vårterminen i maj. och man upptäcker att man fortarande spanar på automatik. vid femtjugan. utanför matsalen. uppför cafeteriatrappan. vart är du?
inte maniskt sökande. bara de där ohjälpliga blickarna för att få, likt ernst kirschsteiger, ett humla i bröstet. och orka fortsätta gå de där stegen i korridoren.

sedan kommer man på sig själv.
- hey kiddo, it’s been like ten weeks!
åså skakar man lite besviket på huvudet, å känslan om att jag kommer inte se honom idag heller gör sig lite för mycket påmind.

hellu sweetie, school’s back.

det här året får bannemej bli kalaskul.
aight mates?

det känns lovande när man blir galet trött av första dagen i skolan.

uppropsdagen.

gjort av med fyratusen på en månad.
…på vad fan då kan man ju fråga sig.

känner för att lägga mig i sängen, tugga tuggummit med framtänderna, äta vindruvor och dra igenom lite feist. och så kanske en bok. eller en film.

känner också för att byta använderman typ överallt.
och att byta frilla.

söndagströttheten alltså.

tänkte formulera nått inlägg men det gick åt helvete.
titta här istället. och lyssna mest.

järvsö sum-up kommer nog inte förutom lite pics någon gång i framtiden.
men det var trevligt hursomhelst. thanks ladies osv.